Beslutet är fattat!

Den blev det! Stort tack till alla tålmodiga rådgivare. Nu är det bara att vänta...

Svår beslutsvånda

Idag har vi tillbringat dagen i marknadsundersökningarnas tecken. Först ett besök i färgaffären och, trot' eller ej, vi har valt tapeter till köket. Äntligen! Eller, vi bestämde oss, så där, tre gånger innan vi kom därifrån med färgburkar i alla händer och beställningen gjord. Men nu är i alla fall tärningen kastad...

Och sen var det då kamera. Jag hade efter moget övervägande kommit fram till att en systemkamera nog inte riktigt var min melodi. Verkade krånglig och mer svåranvänd. Så jag konsulterade Jeanette och Evelyn för deras bilder verkade ju bli bra. Fick namnen på deras kameror och sedan begav vi oss till fotoaffär nr 1 (eller 7). Hittade en mycket serviceinriktad försäljare som gav oss en grundlig förevisning av olika modeller. Efter att ha tagit en tur över, men ska vi inte ha en systemkamera ändå, och sedan, litet och enkelt verkar ju bra, så hittde vi slutligen en modell som verkade motsvara de krav vi hade, lite mitt emellan. Den tog också bra närbilder 1 cm ifrån motivet vilket ju passar bra eftersom jag ju tänker fota smycken. Men då visade det sig att den var slut! Kommer in efter trettonhelgen... Men då kan vi ju lika gärna se oss omkring lite.

Så till nästa fotoaffär. Och tänk, plötsligen verkade litet och nätt vara det bästa! Hm, vi måste nog kolla lite mer, tänkte vi, och åkte vidare. Nu begav vi oss till stora shoppingtemplet. I första affären var det inte att tänka på att köpa kamera. Fanns nästan inget att välja på och jättelånga köer så vi gick in på Siba och där fanns kamera nr 1, den vi hade hittat på första affären. Och tusen kronor billigare!!! Och det fanns två stycken hemma. Hurra! Men vänta, var det verkligen rätt siffror efter namnet? Upp med brochyren och kolla. Nä, det var en annan modell. Hm, men vad skiljer då? Inget vad vi kan se. Nja, måste nog hem och fundera och konsultera nätet... En sista sväng inom onoff men nu var huvudet så fullt att det inte gick att få in mer info. Får nog mogna över natten (som kommer att tillbringas surfande på internet efter tester av olika kameror).

Sen har vi varit på bjudning i dotterns nya hem, minsann. Fint, städat och ordnat. Ny säng och sodastream. Långt ifrån mitt eget hoprafsade möblemang och husgeråd när jag flyttade in i min lilla etta. Johanna och Danne har slagit till på en trea på 80 kvadrat på en gång och har varsitt badrum!! Vi blev bjudna på Gino, mycket smarrigt. Vi var testpiloter inför deras fest på nyår. Mycket väl godkänt!

Nej, nu måste jag ut och surfa...

Julen är över...

Ja, då var det vardag igen, i alla fall för ett par dagar. Efter en orgie i ätande så är det skönt att godiset och all fet mat börjar ta slut. Längtar till VV-menyer och mer spartanska vanor. Har idag i alla fall inköpt säsongskort till betalspåret i Ånnaboda. Så nu är det "bar å åk". har tagit två försiktiga provrundor vilket innebär att träningsdosen redan är uppe i 150% av den totala inför förra Vasan. Provåker dessutom nya skidor, har blivit lite tyngre än då de förra införskaffades, hur kunde det bli så?!?

Har scrappat också. Malin och jag hade lite scrappträff i mitt kök i går och det blev ett par LO:s gjorda, de första sedan oktober. Var jättekul och det ska nog bli någon mer innan året är slut hoppas jag...

På återbesök i verkligheten

Ja jösses vad det kan vara jobbigt... ALLA ska underhållas just nu. Är det inte egna barn och makar så är det olika fritidsaktiviteter eller olika karaktärsformande projekt. Undra på att tiden blir knapp. Mitt i förvirringen dristade jag mig till att göra ett litet återbesök i en trygg och välbekant miljö där inget är främmande, allt tänkbart och inget är suspekt utan bara ett exempel på ett annat sätt att forma sitt familjesystem. Under det timslånga besöket så hann jag uppleva både sexuella trakasserier och nutidens hårda samhällsklimat. DET känns ju tryggt!

Men å andra sidan är det ju fredag och jag har ju hela helgen på mig... Ska bli lite samkväm och lite pyssel av julkaraktär. Det kan man ju leva med. Får se om det blir en tur till de blå bergen också för ett första trevande försök i "det vita", (jag hörde att det finns 550 meter att tillgå). Och sen är det ju snart måndag igen...

Hurra, hurra!

Idag fyller Elin 5 år!!! Paket och ögon som tindrar, guldklänning, dockvagn och Batman. Och så kalas och många kakor på kvällen. Livet är fullkomligt...

Kort rapport från tvångströjans land..

Igår blev det ingen middag. Hur ska det bli, hur ska det gå??? Ingen matlåda och planeringen tilltufsad. Men diskbänken är ren...

Som jag en gång konstaterade; bloggar kan vara besvärliga...

Ja, det var ju det... Nu har det hänt igen, dag efter dag går och inget nytt att rapportera. Ibland inser jag att jag måste ha världens tråkigaste liv när det inte finns nåt som jag tycker är värt att pränta ner. Men just nu är livet mest tvångsåtgärder. Missförstå mig inte, det är riktigt trivsamt men kanske inte så mycket att delge andra om mina äventyr i köket. Jag kan numera koka potatis och sockerärtor och göra olika såser och soppor med linser och många olika rätter, alla men max pointsvärde 6. (Jag berättar inte att jag fuskade genom att gå på fest i fredags (blev lite vin)). Och i morse blev det besök på forna arbetsplatsen. Lovar att där finns tvångsåtgärder av olika slag, dock inga riktade mot mig. Och så är det nya projektet "Flylady". Tvångsåtgärder av städkaraktär. Har påbörjat ett miniprogram som sträcker sig över 30 dagar. Första insatsen: håll diskbänken ren. Maken försökte ställa ett glas på bänken förut och vips var jag där med trasa och diskborste. Inget får finnas där!!! Dag två var aktiviteten: klä på dig (ta på skor också och glöm inte hår och ansikte). Jag kanske måste tillägga att detta är ett program som stammar från "over there". Jag väntar med spänning på vad det ska bli för resultat i slutänden. Och nu, ve och fasa, tänker han poppa popcorn!!

Nyss hemkommen och uppfylld

Har nyss kommit hem från en kursdag i Linköping. Är precis utpumpad och som ett visset salladsblad i huvudet men ändå så full av intryck. Har lärt mig mycket och fått många nya infallsvinklar att utgå ifrån och samtidigt på många sätt så bekräftad. Det är inte alltid det känns så efter en seminariedag så det var verkligen en vinstlott i sammanhanget.

Det har inkommit klagomål...

Det har kommit till min kännedom att det frodas åsikter om att denna eminenta blogg uppdateras för sällan. Det var väl det jag visste, att det bara var en tidsfråga tills ämnet skulle tas upp. Som tur är så har jag fått veta att alla anställda i kommunen ska få utbildning i klagomålshantering så jag återkommer väl när jag gått kursen...

Annars är det grå vardag som är på dagordningen och jag har satt mig själv och maken på strikt VV-diet. Konceptet är taget från de käcka tips hälsomänniskan i lokaltidningen kommit med inför den kommande julfrossan och projektet går under namnet "Vit november". Maken är ju förstås också delaktig i beslutet och har nu somnat på soffan fredagkvällen till ära utan minsta popcorn eller annat njutningsmedel. Jag har ätit fisk fler gånger den gångna veckan än under hela förra året och det lagas mat i både tid och otid. Det är soppor och läckra pizzamackor varvat med oändliga mängder spenat, sockerärtor och morötter. Ja. jisses...

Djupt i träsket...

Kom hem från syfestivalen med tre meter långa armar och jag lovar att de vet vem jag är på Sirlig. Åtminstone efter fjärde gången jag var där och handlade. Köpte lite annat också, två stämplar och en penna... Jag erkänner, jag är en sjuk människa!

På begäran...

Ett första trevande alster i boken om "Allt jag gjorde med dig", handbok i överlevnad i livets skiftande skeden.

Misstag?

Ett litet bidrag till Stellas tävling "scrappa utifrån ordet misstag". Den käre maken tyckte det var ok eftersom texten är så med sanningen överensstämmande. Dottern fnissade lite och sa: Ja, men det är ju pappa precis! Fast jag tror att de menade olika saker...

"I Fäders Spår för Framtids Segrar"

Min man har gjort en "anmäla" så nu är det skidor på...

Å så nåra till!

Helgens alster.

Jisses vad jag är trött!

Vilken helg! Åkte på scrapsafari till Vinön i fredags och gick fullständigt loss med papper sax och lim. Hela osannolika sju LO:s blev det. Så kul! Bilder kommer senare... Det var som att vara på kollo och jag har fortfarande ont i halsen efter kvällens skrattsammanbrott. Har också lärt mig att äta ädelostsås till pasta. Himmelskt gott, tack Jeanette. Och sen hem igen och på bugg i Kårhuset. Jag var så trött i benen att jag inte fick fötterna med mig när vi åkte hem. Och dag har det krattats löv och scrappats och straxt bär det av på bugg igen...

Lite mindre usch idag...

Å än slank hon hit och än slank hon dit och än slank hon ner i diket. Å så upp igen. Lite luft under vingarna idag alltså. Kan ha något att göra med att jag var mycket generös och frikostigt delade med mig av eländet under gårdagen till alla som kom i min väg. Jag får bara hoppas att mina nära och kära inte dukar under av tyngden. (Hur är det med ryggen, Teres?) I dag rustas det till kalas. Närmare bestämt nittonårskalas så det blir inga ballonger och serpentiner. Eller kanske förresten... Inser plötsligen att det förmodligen är den sista födelsedagen hon firar under mitt tak eftersom hon ju flyttar i december. Mmm, svårt det där... Va... att ha vuxna barn. Jag får klura en del på det. Det måste ju innebära att jag också är i det närmaste vuxen. Fast det kan väl aldrig vara möjligt ändå?

Uschdag...

Tjafs med femåringen, tjafs med trettonåringen, tjafs med, eller nåja, kanske inte med den blivande nittonåringen och snart måste jag gå ut och väcka draken i uthuset (=sonen). Undrar om det är jag som är stingslig och lättretad. Känns liksom uppförsbacke hela tiden.

Men i alla fall... Fick ju snusa på liten Axl i söndag och det var mysigt. Ser redan fram emot att få åka dit igen. Det är otroligt vad små de är när de är nya. Och i morgon är det födelsedag. Johanna blir nitton och det blir lite kalas. Hon skrev kontrakt på lägenhet med pojkvännen igår och from första december ska de bli sambo. Uj, uj! Hoppas att det löser sig med jobb bara, fast det verkar ju som de hankar sig fram. Nu har hon i alla fall betalt när hon jobbar och det är ju en klar förbättring.

Annars leker jag helst med pärlor just nu. Så himla skönt att bara stänga av allt annat och bara fundera på vad som blir finast ihop. Det är mycket roligare än tvätt och städning, visst är det underligt? Men jag tar mig lite tid och tänker att det andra, det finns ju kvar...

Senaste scrapputbrottets resultat...

Det går trögt nu. Blir inte mycket scrappat men lite ändå. Denna har varit under tillblivande i flera veckor och är nu äntligen klar. Och så hade vi ju storträff i lördags och jag åkte dit utan större ambitioner och lyckades till min egen förvåning åstadkomma hela tre alster. Det var ju inget i jämförelse med andras flödande kreativitet men jag är ändå nöjd. Denna är gjord efter Mias skiss och fotot är på Elins sommarfötter...
Och så en om Elin djupt i skålens botten.
Och så en om Johanna på väg.
Det är i alla fall kul att få lite gjort. Är sugen på att få en riktig scraphelg snart och som tur är så är en sådan i antågande. Längtar...

Lite babbel...

Det var då märkvärdigt... Jag har barn med gummibands effekt! Jag menar att knappt har man transporterat dem med möblemang och allt till annan ort så är de, vips, tillbaka igen. Så nu är det AF, SYV och diverse bemanningsföretag som gäller. Hon har redan hunnit med att prova på gratisarbete hos BAD-corp (vem hade väntat sig annat med ett sådant namn). Andra övervägda förslag är reklamutdelning och au pair i eget hem. Superlockande förstås! Men än finns det hopp. Vägledning och några ev. kurser under våren kan kanske göra framtida yrkesval något klarare.

Annars är det mycket jobb nu och det känns bra att vara i gång. Och i morgon ska det scrappas hela dagen lång. Får se om jag lyckas få ihop något. Kanske ett födelsedagskort till stundande födelsedagsfirande i Kumla. Mamma blir 75 år. Tänk vad stor hon har blivit!

Nej, nu ska jag nog dyka ner i mina pärllådor igen...

Lisa i silversmedjan

En dag fick jag komma till Mia och prova på att göra "riktiga" silversmycken. Jag gjorde med Mias benägna bistånd en ring som jag är mycket stolt över. Det var verkligen jätteroligt och svårt. Först såga, såga, såga...

Och sen slipa, slipa, slipa...

Sen putsa, putsa, putsa...

Och efter det så var det många, många moment. Kanterna skulle göras helt raka för att kunna passas ihop. Där fick jag experthjälp... Och sedan forma den lilla remsan till en oval för att sedan med hjälp av hammare hamra kanterna till möte. Och sedan fick jag leka med elden när fogen skulle lödas. Sedan vips ner i betbad. Mera hamrande, putsning och slipning tills formen liknde en ring. Det läskigaste av allt var när texten skulle dit. Då gällde det att hålla tunga rätt i munnen så att det inte skulle bli fel. Storleken skulle justeras så mer bankande (mera hjälp behövdes där, jag slog mest på mina fingrar). Lite oxid i texten och slutligen polering, polering och polering.

Och så här fint blev det:

Texten är så här: Det spelar ingen roll hur sakta jag går så länge jag inte stannar.

Johanna trodde det var mitt nya mantra inför Lidingöloppet, fiffigt va? Men för mig är det en uppmaning till tempoändring i det stora hela, d.v.s. det är okej att saker får ta tid!

Tusen tack, Mia, för att jag fick komma och prova på!!!

Ett par små alster

Det är så kul att leka med färger. Häromdagen trillade jag i det gröna träsket. Här är ett av resultaten av detta: Och i dag har jag varit i det rosa...

Vad var det jag sa...

Det var väl det jag visste, att vi skull ta oss till den där ön och kuta runt. I hällregn och grådis stod vi där och sprattlade med Friskis och Svettis, sjöblöta långt innan starten gick. Som vanligt såg vi till att få valuta för pengarna och använde mesta möjliga tid. Tre mil känns i alla fall i benen idag och man kan ju undra hur det ska gå på buggkursen i kväll. Trots allt så klarade jag mig utan allvarligare skador är blåa tånaglar och en släng av sträckning så efter omständigheterna så får man väl känna sig belåten. Så nu är det skidor som gäller...

Höstblommor

Här är några små höstblommor som växt fram i mina pärlrabatter. Nu kliar det i fingrarna för jag vill sätta igång och göra dem i silver... Stockholmsresan gav mersmak.

Hurra,hurra!

Mitt lilla projekt verkar utveckla sig som önskat så nu åker jag till Stockholm och handlar lite...

Uj, vad länge sen...

Det verkar som att om man inget producerar så blir det inget bloggat... Så är det kanske. Projekten sista tiden har inte varit av blogkaraktär, vad det nu är, luktar bortförklaring lång väg... I alla fall... idag har garderoberna fått sig en omgång. Huvaligen vad mycket vinterkläder jag samlat på mig. Synd bara att det mesta saknar lagom stor Evaldssonsk person att matcha med. Nåja, det finns ju alltid Lindex. Annars rullar det på som vanligt. D.v.s. kaos för det mesta. Lidingöloppet om en vecka och benen/fötterna vägrar sammarbeta trots filmat löpsteg och utprovade dojor efter konstens alla regler. Men med tanke på den sista tidens misslyckade Viktväktarprojekt så tänkte jag att jag kan väl bara rulla runt?? Vi får väl se. Synd bara att det inte var som jag trodde och att loppet var idag för då hade det förmodligen (förhoppningsvis) varit över nu och jag hade haft vetskap om huruvida jag ska ut och skava runt i skidspåren i vinter. (Som om det skulle spela någon roll hur det hade gått.) Dessutom skulle jag ha kunnat åka på scrapträff i Linköping nästa helg. Men man kan ju inte få allt.

Har ett litet smyckesprojekt på gång också. Får se hur det går... Är så himla sugen på att åka till Stockholm och handla lite nya smyckesdelar. Jag vill jättegärna börja jobba lite mer med silver. Jag fick ju komma hem till Mia och lära mig att göra en silverring. Den blev så fin. Jag är så stolt. Nu kan jag ju inte göra det hemma för det krävs ju en del utrustning men silvertråd är ju kul också...

Å så helgens alster

Detta var den enda LO:n som blev gjord på maran. Det blir lätt så när man springer mest hela tiden. Det är i alla fall foton från förra helgens smyckesutsvävning i Värmland.Och så väntar jag ju på min silhouette som ska komma i morgon. Men under tiden så tröstar jag mig med en annan...

Maran är över

Det glada gänget har varit och ätit. Och nu ilas det blixtsnabbt tillbaka till skapandet. Eller, nåja...
Fina priser!
Skapa, skapa, skapa... (och sen shoppar vi ett tag)

Det var så himla kul och nu är jag helt utpumpad. Men det var det värt...

Hon har åkt nu...

Ja ha, då är hon på väg. I morse tog Johanna husvagnen och for till Uppsala. Bostadsproblemet var akut så campngliv framstod som ett gott alternativ, i alla fall till parkbänk. Inte ens vadrarhem gick att få. Tur att pojkvännen förbarmade sig och stod för transporten. Fem på morgonen gav de sig av och så här såg hon ut: Det kändes verkligen underligt att se henne åka!

Värmlandsäventyr

Jag har varit på turné. Tog mig en tur till Värmland och passade då på att besöka de scrapbutiker jag passerade. Men jag höll mig i skinnet med tanke på att vi har våran stora mara nästa lördag. Jag skulle ju bara hämta lite sponsring... Sedan kom jag till kamraten i skogen och gick loss bland hennes papper. Tradera har nu begåvats med finfina grundutrustningar till scrappare i behov av påfyllning. Jag ska verkligen försöka låta bli...

Vi lekte med smycken också och testade olika kombinationer och jag har hittat en fin fin modell om jag någonsin blir rik och berömd och kan anställa. Men så länge skapar jag på i tysthet hemma på kammaren. En liten LO blev det också förstås. Jag var ju tvungen att göra skissen i Stella.se:s sommartävling. Så här blev den:

What's new?

Jo, här händer det grejer... Elin, Linda och jag var på stan och köpte textilfärg. Och hur kom det sig då?? Jo, jag och Johanna hade köpt likadana trosor (vita från samma affär) och då kände jag mig nödd och tvungen att införskaffa textilstämpeldyna och stämpla små roligheter på mina, för att inte alla skulle hamna i hennes låda till slut... Och det var så himla kul så vi fick lite mersmak och gav oss iväg till hobbyaffären. Sen stämplade Elin sin tröja full med glittriga hjärtan. Det blev såååå fint! Linda somnade så hon fick stämpla en annan dag, nattglappare som hon är. Tur att det snart är slut på sommarlovet så det blir ordning igen. Så var jag på en annan utflykt. Denna gång till Grythyttan. Där hälsade jag på i världens finaste nyförvärvade kafé och åt upp hela lagret av pestofrallor. Himmelskt goda. Elin försåg sig med både glass och kaka och sedan bar det av hem till ägarinnan för husesyn. Och där blev vi med katt. Det fanns en liten Märta som det bara inte gick att åka ifrån. Så nu bor hon här och är världens sötaste och snällaste kissemiss.
Sen har familjen fått sin tredje tonåring. Igår fyllde Linda och jag inser att nu är hälften av familjemedlemmarna i tonåren. Det är ju för tur att de inte är fler. Då skulle de vara i majoritet!! Denna lilla nyblivna strålade dagen igenom i alla fall och var mycket nöjd med sina presenter...

Papper, papper

Det är kul med nya papper... Sen beror det ju på vad man ska ha dem till. Somliga gillar ju att bara HA dem (typ, jag). Fast nu har jag både använt en del och rensat ut en del. Vilken tur att Tradera finns. Jag blev lite förskräckt när jag lite snabbt bara plockade bort de papper jag kände mig helt säker på att de inte skulle komma till användning och satt där med en hög på 350 papper. Hur i hela friden har de hamnat i min hylla??? Det värsta är att trots utrensningen syns ingen nämnvärd skillnad i mängden som är kvar. Hur kan det komma sig? Men det finns en liten tröst. Det finns fler som jag... Jag gjorde en LO utifrån Stellas sommartävling, utmaningsgrenen, du får inte - du måste. Och sen gjorde jag om den igen. Tyckte det blev bättre utan det vita pappret och har tagit bort några fåniga jumprings. La också till banprofilen från Vätternrundan och markerade depåerna med rött stickles. Kul med utmaningar, alla sorter...

Denna är också med utgångspunkt i Stellas sommartävling, Liften.

Gäst-DT hos Stellas.se

Gissa om jag blev glad när jag fick ett litet uppdrag från Jenny att göra ett par LO:s. Det var verkligen en utmaning eftrsom jag fick svartvita papper och dekorationer. Hon hade verkligen tänkt till och satt mig på det hala. Jag som oftast scrappar med mycket färg. Men det är så himla kul att få göra något som man inte brukar. Det blir helt andra saker. Jag bestämde mig för att hålla mig till det svartvita även om tanken föresvävade mig att leka lite med färg i paislymönstret (men det kan det ju bli en annan gång). Så här är de: ( Jag har bett om lov...)


Tack, Jenny, för att jag fick möjligheten!

Rackarns myggor

Nu har vi varit på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Vi tog husvagnen, de två yngsta och utökade med en kompis till den äldre av dem, och åkte över ett par dagar. Skapligt väder trots illavarslande prognoser, någon regnskur då och då. Men det har man ju fått lära sig: "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Och med den devisen hanterade vi dagarna bra... Det fanns mycket att se och vi fyllde tiden utan problem. Tror att även de stora tjejerna tycket att det var kul.

Campinglivet bjuder ju på compact living i kubik och vi huserade så gott det gick på våra tio kvadrat (tack och lov för förtältet). Vi besvärades dock av ett antal oinbjudna gäster. De sjöng hela nätterna runt våra öron och orsakade kliande åkommor på fötter och armar. Linda var måttligt road. I går morse när vi skulle vakna såg vi också att Elin fått sig en omgång av de små otäckingarna. Hon hade blivit stucken vid ögat och var helt svullen på ögonlocket. Hon var dock vid gott mod och lekte som vanligt under dagen. Efter att ha sovit i bilen på hemvägen vaknade hon till i Hjortkvarn och var helt igensvullen. Nu såg det så illa ut att jag ringde jourvårdcentralen och de tyckte vi skulle komma in med henne. Tio minuter i nio, precis innan de stängde, kom vi in med henne i pippikläder och allt. Fick Tavegyl och sedan åka hem. När vi kom hem upptäckte jag att hon också blivit bitn på armarna och hade en plommonstor svullnad under ena överarmen. Arma barn!!

Familjen vet att jag bloggar!

Nu har de upptäckt det, familjen, att jag har en blogg. Och det värsta är att de vill bestämma vad som ska finnas i den. Eller rättare sagt vad som INTE ska finnas i den. Maken gillade inte kortet på LO:n om honom som mannen i mitt liv. Och dottern illtjöt när jag ville lägga ut en LO där hon är påskkärring. Så nu är det censur som tillämpas.

Har varit i Mantorp igen, och producerat. Sju LO:s denna gång, som jag kanske kan lägga upp så småningom.

Här kommer ett par:

Rickard fyller 16. Vad passar bättre då än en fin tårta. Kul att scrappa med rosa till honom. Märker att jag gör det ganska ofta. Men jag tycker det blir fint. Gillade verkligen bandet som Madelene hade och som passade så bra, 16 candles... Men nu har han fyllt 17 och är halvvägs till 18. Huvaligen vad tiden går.

Å så familjen Wirén på genomresa via det Evaldssonska köket. Också ett tag sedan.
Och så, just det, soffpotatisarna Johanna och Elin. Är inte heller nya bilder. De är i alla fall riktiga mysisar... LO:n är gjord efter en skiss på swescrapbook.blogg.se.

Pojkarna i mitt liv

Ja, denna titel talar ju för sig själv... Speciellt passande eftersom vi firar vår åttonde bröllopsdag idag. Å så sonen i sitt rätta element.
Och i en annan vanlig situation. Denna på Italienresan...