GOD JUL!

Äntligen julafton! Kulmen på alla förväntningar och förberedelser. Detta år har jag följt lustprincipen och vår jul är skönt avskalad alla supermåsten. Njutning har varit det ledande ordet och därför finns många sorters hemgjort godis, pepparkakshus och egna köttbullar men inga tomtar förutom dem i granen (och Elins från lekis), inga speciella juldukar och inte en massa onödig julmat. Alla har fått önska vad som de tycker är viktigt och nu känns det riktigt bra. Önskar alla en skön jul och sköna lediga dagar!

Mitt i striden...

...en underbar morgon. Det är verkligen skillnad på hur en dag blir beroende på hur den startar. Idag har jag haft förmånen att väcka sonen strax efter sex och han lufsar upp och går i duschen nästan på en gång. Senare tjoar jag på honom på MSN och han dyker snällt upp och äter frukost i god tid innan bussen går. Vi hinner med en stunds trevligt och glatt samspråk varvat med genomgång av dagens uppgifter innan han måste gå. Tonårsdottern kommer också till bordet. Stämningen är lugn och fin. Hon berättar om att hon fått MVG på två prov som hon fick tillbaka i går. Hon är glad. Jag väcker lilltösen och hon är jättetrött men stämningen i köket smittar av sig och snart är hon också med i pratet. Morgonstöket går som av sig själv och jag lämnar henne i skolan utan minsta gnissel. Jag är tacksam för morgonen idag, jag behövde den verkligligen!!

Kalas!

Kalas på kalas, så är det just nu. Idag har Elin firat sin sjätte födelsedag med kalas för åtta små energiknippen. Det är trötta föräldrar och storasyskon som inväntar söndagskvällen. Sonen har varit på spelkonvent i annan stad och gårdagen bjöd, förutom födelsedag och släktbesök, också på konsert på Conventum. Så fint! Nu väntar ny vecka och nya utmaningar...

Planer

Planer och struktur tycks vara ett tema just nu. Har enligt planen i det närmaste fixat julklapparna klart och detta innan första advent, det har väl aldrig tidigare hänt! Har också tagit fram ljusstakar och lucialinne för översyn och ännu är det bara november. Ja, det finns saker som kan förändras även hos den mest inbitne slarvern. Fast nu måste jag nog återvända till planeringskalender....

Frustrerad

För det mesta är jag överens med mig själv i valet av yrke men ibland rör det verkligen till sig ordentligt. Just idag ställer det till både praktiska och känslomässiga vurpor och jag känner mig mäkta frustrerad och vanmäktig när jag pga jobbet inte kan reda i tramset!!!

Bakläxa

En liten reflektion... Det man inte gör ordentligt får man göra igen.

Resfeber

Har visst blivit restokig på sistone. Sista dygnet har jag bokat fyra resor med olika längd. Först bokade jag en resa till Ullared. Jag och väninnan bestämde oss i helgen för en gemensam julklappstrategi vilket innebar en resa till shoppingens Mecka för att enligt planen färdigställa julklappshandeln redan i november. Därefter blev jag uppringd och indragen i ytterligare ett resträsk. Denna gång avsågs en scrappkryssning mellan Göteborg och Kiel i månadskiftet februari-mars nästa år. Sagt och gjort, klart jag bokade. Detta går ju inte att missa! Senare på kvällen talade jag med vännerna om helgens planerande om en weekend på resande fot i goda vänners lag, nu i december. Och, klick, klick, så plötsligen så fanns där en bokning till! Så idag, när jag fick lite tid att fördriva mellan ett och annat, så slank jag in på resebyrån. Tänkte undersöka lite utifrån att vi talat hemma om lite vintersol... Tjugo minuter senare stod jag där, på gatan, med ännu en bokningsbekräftelse i min hand. En vecka i Egypten i februari är ju heller inte fel...

Rapport från verkligheten.

De sista veckorna har verkligen varit hur slitiga som helst. Jag har haft helt hysteriskt mycket på jobbet och dessutom drabbats av någon illasinnad buggbacill vilket har lett till buggaktiviteter tre gången i veckan. Och som grädde på moset har jag som vanligt därutöver bokat in trevligheter på helger och kvällar så att all tid verkligen är FULL. Undrar om det kan vara ett mönster?

Nåväl, dagens trevlighet är ett besök på Relaxen med goda vänner och det är nog helt lämpligt ändå. Kom sent från Stockholm igår efter en ordentlig duvning i skoljuridik som både skapade förfäran och lust att försöka få ordning på torpet. Mycket var väl visseligen inte okänt och det kännns ju lite bra att känna att åtminstone sekretessen har man koll på. Stitter väl lite i från tidigare arbetsplatser...

Skapande verksamhet blir det inte mycket av däremot. Fortsätter att visa sommarens alster och här kommer två:
Favorit!
Helgen ska annars ägnas åt organiserande av saker inför kommande Loppis nästa helg. Hoppas att jag ska få bli av med riktigt mycket!

Mera liten Johanna

Johanna, så liten, så liten... Talar för sig själv.
Nyårsafton för länge sen.
Ettårsdagen.
Å så första julen...

Fler från i somras

En LO om att bli familj... Länge sen nu, tjugo år sedan, om sådär nitton dagar... Och så en färsk mormor.
Farmor, farmors syster och farmors mor.
En hiskeligt dålig bild på denna LO men på riktigt är jag nöjd med den, faktiskt...

Mitt hopp är ute...

Är nog tvungen att inse att vår älskade Märta inte kommer tillbaka. Såååå ledsen! Saknar henne oerhört, det är verkligen tomt utan henne. Det är så hemskt att inte veta vad som hänt henne. Jag hoppas bara att hon inte farit illa och i bästa fall bara fått en hiskelig flyttlust. Men, hur som helst, hos oss lämnar hon ett stort tomrum.

Några sen i somras...

Scrappade mycket av de tidiga korten på Johanna i somras. Här kommer några:

Fler från Linköping

Hm, undrar hur det där gick till?!? Alltså, de olika storlekarna på bilderna... Erkänner direkt, jag är vekligen ingen stjärna på att redigera foton. Men det får gå ändå. Här är en Lo som talar för sig själv i alla fall... Någon gång ska det bli ett album om klassikeräventyren men hittils har det blivit lösryckta fragment. Här är i alla fall en fin bild som Madelene tog INNAN vi gav ossut för att trotsa vädrets makter. MÅNGA timmar senare såg vi inte ut sådär...
Nostalgi-Lo... Drabbades av Johannalängtan där i Linköping...
Och så den dolda texten som inte fick plats någon annanstans.
I kväll har vi i alla fall haft första träffen i föreningen för hösten och den var trevlig tyckte jag. Jag hade inte orkat med någon genomtänkt packning och hade bara lite stämplat och pennor med. Kul i alla fall och så blev det lite pyssel med en dörr som inte gick i lås men det hela löste sig med lite samarbete och silvertejp. Man lär sig nåt nytt varje dag.

Liten summering

Som sagt, scrapp blev det i helgen... Ann-Cha jobbade djupt koncentrerad med lysande resultat. Vi hade lite lång startsträcka men sen blev det experiment. Jag hämtade inspiration i senaste Scrapbooking mm. Gillade pappret skarpt, köpte det på loppis i Linköping...

Maraalster

En av de som blev gjorda i Linköping. Denna är gjord utifrån kitet som var en av tävlingarna... (fast jag tävlar ju inte).

Kan liksom inte låta bli...

Skulle ta det lugnt i helgen. Och på sätt och vis har jag väl gjort det, fast... Jag har så svårt att låta bli scrappandet just nu. Och det är väl kul. Har fotat några Lo:s, ska bara redigera så de blir visbara...

Men nåt är sorgesamt just nu... Kära, kära Märta är försvunnen. Hon har varit borta sedan i tisdags och nu börjar det kännas som att hon kanske inte kommer tillbaka. Men ännu finns hoppet att hon kanske sitter där på trappen... Hoppas, hoppas...

Helgens bravader

Så där ja... En scrappig helg till att summera. Hade det så skönt, bara vara och inga krav. Fick nästan fyra layouter gjorda och en massa nya idéer. Hittade en hel hoper fina nya stämplar som jag bara var tvungen att äga. Men det var hiskeligt svårt att välja... Bildmålarna, som butiken hette, fick se mycket av mig. Hade också förmånen att få lära mig några nya kortvikningar som snabbt ska omsättas i praktik. Foton på alstren som blev resultatet kommer så snart jag har tillbringat tillräckligt mycket tid i hemmet i dagsljus så att det kan bli några bilder...

En mycket fnissig och kort natt följde på lördagen och gjorde söndagen något dimmig, allrahelst som den avslutades i bugglokalen. Ett stort tack till Anna i alla fall som både upplät sin säng och sitt hem till oss och som dessutom serverade frukost till morgonätare med lågt blodsocker. Jag fick tom handlat lite på Ebay på nattkröken... Farlig ny vana, det där. Återigen TUSEN tack!!!

Oj, vad mycket kul!

Hittade en ny blogg igår, scrapbooking enligt Mirabyll. Himmel vad mycket kul det fanns där, måste bara prova...

Fått en (två eller tre?) sån(a)...

Det värmer...

Tack söta Malin!

Och så fick jag en till, av Linda !!!

Och tillbaka en av goa rara Teres !

Och skickar vidare...

Till Teres, till Mia, till Mia, till Jeanette, till Jenny, till Kicki och till Lena som alla ingår i min "bloggrunda". Linda får också tillbaka en (gillar din blogg också)!

Gör så här:

1. Den som fått utmärkelsen kopierar bilden och lägger den på sin blogg

2. Länka till personen som gav dig utmärkelsen

3. Ge utmärkelsen vidare till sju bloggar

4. Länka till dom bloggar du gett utmärkelsen

5. Lämna ett meddelande på bloggarna som du gett utmärkelsen till

Maraalster!

Men HUUUR länge sen är det jag la upp en bild?!? Men här kommer i alla fall några. Först skissen på maran. I enlighet med min nya policy tävlade jag inte men jag var klar i tid och är nöjd med resultatet... Mera mara, denna gång tävlingskittet. Gillar denna också, det är skönt att slippa stress...
Å så favoriten. Härligt att få leka lite...

Maran är över

Det gick bra den här gången också bortsett från att jag glömt bort en viktig del i larminstruktionen och några skakande minuter trodde att jag inte skulle kunna ta mig in... Men till sist så klarnade minnet och, Sesam, dörren öppnade sig! Fick en del scrappat och en massa trevliga människor fick jag umgås med. Hade ett litet paket med hem också, en liten bug, som så där i förbifarten följt med hem. Den har jag bekantat mig med idag och vi ska nog kunna samsas. Silhouetten och jag ska däremot separera så snart lämplig bostad dyker upp...

Okej

Har på flera bloggar sett denna lilla sifferlek i mobiltelefonen, nu senast hos MiaKvack, och lockades att själv prova så här kommer:

Har du pussat nr. 2? Verkligen inte, en pojke, tjugo år yngre än jag själv, men jag tycker mycket om honom...

Vad har du för relation med nr. 20? Mycket nära, mitt eget hem.

När ska du träffa nr. 30? Troligen så lite som möjligt, gillar inte vederbörande som är en tillfällig kontakt som inte kommer att ingå i något sammanhang jag är del av.

Är nr. 18 söt? Mycket!! (Min 21 årige brorson)

Vad var ditt första intryck av nr. 13? Egensinnig och präktig...

Gillar du nr. 14? Näää, ekonominytt! Ska nog bort...

Har du träffat nr. 3 den senaste månaden? Nej, men tidigare i sommar. (Gammal klasskamrat, vi hade klassträff i juni)

När ska du träffa nr. 26 nästa gång? På lördag. (En scrappbutiksinnehavare jag gillar.)

Är du nära vän med nr 23? Inte precis, den är så svårhanterlig (telefonsvararen)

Har du gått på bio med nr. 4? Ja, flera gånger. Senast såg vi Mamma Mia

Skulle du kunna gå ut med nr 35? Nja, det har visserligen hänt. Men då i sällskap med andra och på ett eller annat sätt jobbrelaterat...

Vad pratar du och nr. 5 oftast om? Våra barn och ev. arbetet (tidigare arbetskamrat).

Skulle du kunna ge nr. 9 en kram? Absolut, det händer allt som oftast (kompis från jobbet).

Vad har du och nr. 24 för relation? Maken till en nära vän, och min vän också.

Vad skulle du vilja göra med nummer 25? Scrappa ihop eller festa går också bra, det provade vi förra helgen.

Vad är det bästa med nr. 8? Hon är så snäll och trevlig. (scrappkompis)

Brukar du och nummer 16 träffas? Ja, typ varannan månad, en riktigt nära vän.


Ja, detta var ju en intressant och trevlig lek... och dessutom helt meningslös!

Skolstart

Visst märks det i luften att det har blivit lite höst? Eller är det bara jag som tycker det eftersom dagarna är fulla av "höstaktiviteter". Den här veckan har varit lite trög, tycker jag, trots att de nya rutinerna i familjen skapar mer tid. Och visst märks det att det är närmre till skolan än till dagmamman. Elin har varit glad och nöjd med sitt nya sammanhang utom i morse då allt plötsligen var fel. Fel på frukosten, fel på påklädningen, fel att gå till skolan. Men så fort vi kom fram var både surt humör och själva ungen som bortblåst. Hon hittade snabbt en kompis att leka med och sen var det jag som fick leta efter henne för att säga "Hej då!"

En annan som snart säger "Hej då!" verkar vara sonen som har hittat en utväg ur familjelivet genom en kompis som disponerar en egen lägenhet. Vi får väl se hur det går med det. Det är med blandade känslor den informationen tas emot för hur ska det bli, hur ska det gå???

Annars är det snart scrappmara och det ska bli spännande. Har inte scrappat mycket på sistone så vi får väl se om det blir nåt gjort. Helgen efter åker vi till Linköping för ännu en mara så det ska väl ändå kunna bli nåt.

Har landat lite efter motorvägsincidenten men förundras fortfarande över den otroliga tur vi hade. Tacksamheten är enorm!

Änglavakt!

Idag har jag varit med om något riktigt omskakande. Vi har varit i Mantorp i helgen och träffat våra goda vänner. Framåt eftermiddagen idag började det bli dags att åka hemåt. Vi stannade och åt i Motala och på det stora hela var det god stämning i bilen. Ungefär en mil hemifrån, på motorvägen mellan Kumla och Örebro, upptäcker jag plötsligen att vi inte längre är på vägen. Bilen skumpar i mycket hög fart över grästuvorna i diket och det lutar kraftigt. Jag hinner tänka, vi kommer att slå runt! Barnen! Lasse styr och styr och till sist stannar bilen. Linda och jag tar oss ut och knuffar på så att bilen till sist kommer ur diket. Ingen kom till skada, inte ens bilen... Jag känner mig så innerligt tacksam över att änglar tycktes vakta över just oss idag för idag var det hårfint nära katastrof och jag har ett annat perspektiv på vad som är viktigt i livet...

Ödelagd...

Undrar var den kom ifrån, ångvälten, som måste ha smugit sig på. Supertrött och huvudet fullt och plötsligen en massa tider och saker att passa. Japp, det kan man i alla fall vara säker på, semestern är slut...

Sommar

Sommarlat, det är underbart... Man önskar att det skulle vara för evigt. Har liksom gått in i ett annat och mycket mer behagligt tempo. Men som någon sa idag, tiden känns liksom utmätt. Och där i kanten anas allvaret... Men, nu är det nu. Och nu är det varmt och det regnar äpplen i trädgården. Elin går på simskola och vi packar för att åka till Öland på fredag. Helgen avnjöts i Skara sommarland dit vi och ca 13996 andra svettiga människor begett sig. Det finns ju sämre ställen att vistas på när det är så här varmt...

Oslo-Kielkryssningen var underbar och jag njöt ohejdat. Hundramiljoner tack till Jonas som verkligen gjorde resan till nåt extra på alla möjliga sätt och vis. Riktigt, riktigt lyxigt!

Scrappdimman har skingrats till förmån för pärlors skimmer och det har blivit lite skapat i den vägen. Har också funnit nygamla pärlande vänner att dela idéer med. Också äldsta dottern har drabbats av pärlfeber och kan inte sova på kuppen...

Har hunnit med bio och pubrunda, lata dagar i soffan och vid vatten av olika slag. Lite namnsdagsfireri i traditionell stil har rymts liksom viktväktarmöten med skiftande framgång (de två första veckorna gick jag UPP i vikt!). Men de sista veckan har vågen var mer samarbetsvillig (fast vi får väl se i morgon...)

Och några ytterligare små njutningar är inplanerade på den utmätta tiden. Lite vin och samkväm, besök på hantverksmarknad och en utflykt till Värmland ska få runda av min sju veckor långa vila...

Simmat i Vansbro

Ja, det blev gjort denna gången också. Tredje gången nu, tre km. Idag var vädret på vår sida och bortsett från några skurar på den hurtfriska promenaden till nummerlappsutlämningen så var det varmt och skönt. Älven var också välvilligt inställd med sina 17,8 grader... Trängseln på sista sträckan var dock ett aber och ideliga omkörningar kostade en del smärta i det "onda" benet. Men, som sagt, i mål även denna gång.

Varit upptagen...

Man kan ju undra med vaddå. Semester och allt, borde ju bara softa runt. Och visst, ett slags softande har det ju varit. Har befunnit mig i ett djupt scrappträsk och inte kunnat komma upp. Men nu stundar nya tider med Vansbrosim på söndag. Genomförde den trditionella träningen i måndags med ett evigt plaskande i Gustavsviks 50-metersbassäng. Det hela blev lite bättre när simturen följdes av timmars kontemplation på Relaxen. Och på söndag bär det av. Idag är det 17.6 grader i vattnet i Västerdalälven. Hoppas på någon grad till... På förekommen anledning vill jag också starkt dementera att det rör sig om en ny klassiker, jag är bara sällskap. Och sällskap måste ju vara DÄR, i vattnet...

Och på tisdag blir det kryssning. Denna gång dock inte Cinderella och inte singelkryss. Tvärt om. Denna gång blir det firande av bröllopsdag mellan Oslo och Kiel och på en åt med något högre standard har det sagts. Så tacksam för att vi fick den här möjligheten och för att det faktiskt GÅR att få till.

Och det producerade... Återkommer med bilder när ork infinner sig.

Definitivt färdig

Nu SKA det vara klart. Känns som jag många gånger har sagt att mitt album om vår resa till Italien 2005 har varit klart men det har alltid fattats något. Hade tänkt göra det speciellt album om Venedig men bestämde mig för att det fick rymmas i det stora och sedan skulle ju själva albumet göras. Men nu så, är det klart. Det blev 52 sidor och då är kanske 3-4 stycken dubbel-LO, så sisådär 48 LO:s blev det. Huvaligen! Sen finns det några om resan som sitter i barnens album men de får stanna där... Är skapligt nöjd med själva albumet även om det var lite pilligt att få till, gillar särskillt titeln på ryggen. Så här ser det ut: Och så blev jag lat och fotade de sista LO:erna i albumet så bilderna är inte så bra men...


Det känns otroligt tillfredställande att AVSLUTA något projekt som omväxling. Just nu har jag gett mig i kast med babybilder på min äldsta som snart blir 20. Tanken är att det ska bli ett album i kronologisk ordning till henne och att det också ska kunna bli ett projekt som kan bli avslutat... Vi får väl se. Har scrappat mycket sista veckorna men inte producerat så mycket. Har pillat och pillat och inte blivit nöjd. I helgen hade vi lite av mara här hemma för på söndagen var det Vip-dag hos Jenny på Stellas för föreningen och sedan åkte vi hit och scrappade. Vi var några stycken och till sist var det Evelyn och jag kvar. Vi fortsatte ända till måndagkvällen. Fast vi var ju tvugna att åka till Stellas igen på måndagen och komplettera. Stackars Jenny, hon får aldrig vara ifred. Tisdag blev det mer scapp fast då med nytt sällskap och på fredag blir det Mantorp och ny scrapphelg. Undrar om jag är mätt sen?

Avslut

Min lilla docka ska ju börja skolan (förskoleklass) till hösten. Det innebär ju att hon måste sluta hos sin goa dagmamma. Fyra och ett halvt år har hon gått dit varje dag pch för oss föräldrar har det varit tryggt och skönt. Våran Kerstin är aldrig omöjlig och har tålmodigt stått ut med glömda grejor och sena hämtningar. Hon vet att vi måste påminnas om de dagar då Elin ska hämtas tidigare och att det är hos reservdagmamma kommande dag. Hon står ändå ut med om man kommer fel dag och väcker henne på hennes lediga dag. Det kommer att bli jättetomt utan den dagliga kontakten. Både Elin och vi kommer att sakna henne. För Elin är det nog inte förrän om ett tag hon kommer att förstå att en tid i hennes liv är slut och att nu börjar något nytt.. Ett litet halsband gjorde jag till Kerstin. Tänkte mycket på vad jag vet att hon tycker om och hoppas att jag prickade någorlunda rätt...
Å så ett litet kort/minialbum som verligen är mini, 10x5 cm ungefär...
Elins första dagiskort. Dagiskorten har varje år tagits i november och då fyller ju Elin så på det här kortet är precis två.

Här är treårskortet... Och fyra...
Och fem. Sista året har Elin varit störst av barnen hos alla dagmammorna som arbetar tillsammans.
Och i höst tas kortet på lekis.

Fästingplåga

Hu, vilken morgon! Elin vaknade och hade en fästing på kinden. En envis en visade det sig, för jag fick inte bort den med plockaren. Till slut fick jag ta den med fingrarna och dra bort den. Lilla fröken tyckte det var hemskt och ont gjorde det också. Det var en underlig upplevelse tror jag för hon blev ledsen flera gånger lite senare... Fästingar är synnerigen otrevliga bekantskaper tycker jag också. Trist nog så får vi nog sannolikt träffa fler eftersom jag tror att förmedlaren av de små odågorna är vår kära Märta som delar säng med både oss och lilltösen...

Midsommarafton

Sju veckors ledighet framför mig och lugn och ro idag... Det är väl en underbar start på sommaren? Ska pyssla lite här hemma. Lasse ska kompletteringshandla. Sen är det bara att åka med... En liten patriot har också klätt sig fin för dagen...

En gång till

Sitter här i Mantorp igen. Denna gången utan vånda. För nu är det gjort. Och, ja, jag gjorde det igen. Blöt och kall och senare het och blåst. Men till Motala kom jag och medaljen har jag. Trött och nöjd!

Två timmar kvar

Sitter i Mantorp och huttrar. Verkar inte som jag fått något gensvar på mina önskningar om att vädrets makter ska stå oss bi. Det enda som verkar kunna stå är regnet, som spön, i backen... Trött är jag och småförkyld. Huvudvärk och, hm, kanske har jag lite feber...

Nä, nu får det väl vara slut på gnället ändå!

På väg

Ska vi inte åka nu? sa Elin nyss... Och det ska vi. Är nervös. Hur blir vädret? Kommer jag att orka? Frysa? Bli för varm? Ha rätt grejor med mig? Hitta parkering i Motala? Få byta starttid? Hinna i tid? Nåja... I morgon kväll vet jag. Vi får se...

Utmattad...

Den här tiden på året är nog den mest intensiva av alla. Allt ska liksom hända. I torsdags var det ju studenten. Fint väder och finklädda glada ungdomar och avsked och lyckönskningar. Och efter det, tomhet... En liten stund, för sedan var det studentuppvaktning av den vackra klänningsflickan och så direkt till vårens sista scrapträff. Fredagen bjöd ju sedan till städning eftersom det på lördagen skulle bli klassfest hemma hos mig. Cyklingen skulle också kompletteras med de sista milen och på kvällen skulle det grillas hos goda vänner.
Det sistnämnda var så trevligt att klockan på något mysko sätt plötsligen blivit småtimmar vilket ju inte var klokt med tanke på lördagens späckade schema.

Lördagen avlöpte dock utan större missöden och kvällens tillställning blev en njutbar historia. Välkända ansikten men ändå så mycket att ta reda på om varandra. 25 år sedan vi slutade nian. Några av oss hade delat vardagen sedan lekis vilket innebär tio år av minnen och delad barndom. Återigen undrar man hur det kommer sig att man inte har setts mer under åren... Som sagt, kul var det, i alla fall.

På söndagen var jag lite trött men ändå var det mycket som skulle fixas. Lasse är på kurs och borta hela veckan så planering av logistiken kring fredagens lilla cykeltur var tvunget att ske då. Vi får väl se hur det går ihop sig, om vi glömde något. 100 mil har jag i alla fall i benen så vi får bara hoppas att vädrets makter står oss bi...

Vacker!!!

I vårvintras fick jag en förfrågan om jag kunde tänka mig att sy en studentklänning. Nu är det juni och studenten är på torsdag! Himmel så vacker hon blev i sin vita klänning. Det var så att håret reste sig i nacken. Underbart!!!!

Övar mig

Hoppar runt i trädgården och övar mig med kameran... Ett nytt halsband med stora ringar var motivet idag. Närbild på hänget.

Morsdagsmorgon

Så underligt... Vi var inte hemma igår kväll och äldsta dottern hade förbarmat sig och var barnvakt. Påföljden blev av naturliga skäl att ingen av dem befann sig i hemmet nu på morgonen. Sonen sover som klubbad som ynglingar brukar och eftersom vi kom hem vid halv två inatt så kändes det inte helt självklart att tonårsdottern skulle upp i arla morgonstund. Så jag fick blommor och kaffe på sängen helt UTAN barn! Lite senare, när vi förflyttat oss till uteplatsen, kom hon i alla fall tassande, söta Linda, med god choklad. De vet i alla fall vad jag gillar...

Förälskad

Jag har förälskat mig i STOOORA hjärtan. Det blir så himla läckert. Finner mycket nöje i pärllådorna nu. Vackra saker skänker hopp... Nära...

Jodå...

... jag fick till det. Det blev 10,4 mil, i studom fint strilregn och stundom hällregn. Kallt var det också. När jag passerade Garphyttan konstaterade jag att temperaturen var i stort sett samma som under skidträningen inför Öppet Spår... 3 grader plus. 60,9 mil har jag nu.

Huvale!!

Sitter här och mobiliserar. Har liksom målat in mig i ett hörn. Så nu MÅSTE jag cykla mina mil idag om planen ska hålla. Har haft en hektisk vecka med VårRus och konsert på Lindas skola och så scrappträff hela dagen igår. Så idag ska det bli tio mil är det tänkt... (återkommer med facit).

Träffen igår var mycket trevlig och det är så roligt att ses och byta idéer med varandra. Flera nya ansikten var det också och det är kul. Inte fick jag så mycket gjort men det gör inget. Jag har ju en liten scraputvecklingskris just nu. Funderar över syfte och så där... Men det finns ju annat att lägga kraft på.

En lycklig tilldragelse i veckan var att vi fick gehör för våra önskemål om klassplacering för yngsta dottern som ska börja förskoleklass till hösten. Kändes oerhört knepigt att börja strida med skolan innan hon ens börjat. Men det gick liksom bara inte att gå med på hur de hade tänkt. Men efter några veckors strid (och en timmes högljudd diskussion på rektorsexp.) så nådde vi till sist fram... Skönt!!

Besviken...

Ibland nås man av information som lämnar efter sig en besk smak av besvikelse då det plötsligen står klart att det resonemang som redovisats inte håller utan fakta talar ett annat språk. Det är ledsamt...

Studsmattor och cykling...

I helgen har det varit sommar. Det införskaffades en efterlängtad studsmatta som tog hela lördagskvällen att montera. Det tog SÅ lång tid att Elin inte hann prova den alls. Så nu på söndagsmorgonen har hon ivrigt väntat på att klockan ska bli tillräckligt mycket för att hon ska kunna gå ut och prova. Snart så...

Lite shopping och lunchande med äldsta dottern rymdes också på lördagen. Det är så kul att träffa henne och göra något tillsammans. Blir ju inte att man ses lika ofta längre nu när hon inte bor hemma och då är det som att tiden ihop blir mer innehållsrik. Märkligt...

Cyklat har jag ju gjort också, såklart. Samlar mina mil enligt planen hittills. Umgås dock med tanken att det ju inte är livsnödvändigt att skava runt den där sjön i år. Platsen kan säljas och jag har ju min klassiker. Men vi får se, 41,1 mil har jag nu...

Scrappat på Vinön.

För ett tag sedan skrev jag ju om en härlig helg på Vinön. Här kommer lite av resultatet. Vi hade med oss varsitt kit som vi lottade ut mellan oss. Jag hade den oerhörda turen att få ett fint kit i milda färger som Mia satt ihop. I det fanns också det superfina hjärtat som jag har använt på den här LOn.

Mera från Vinön...

Näspetande var något av ett tema faktiskt... Har använt overlays och de förbaskat svåra "vildsparrisarna". Skapligt nöjd med resultatet. Mer näspetande.
Och så en i hiskeliga färger. Jag hade fått bokstäver av Jenny att leka med. Semare målade jag över det grå på rubonsen med orange och lackade med 3d lack. Målade lite på det gula också så att det går mer åt varmgul. Annars älskar jag det här kortet. Det är så otroligt mycket sommar i det!
Systrar... Hur många LO:s kan man göra på det temat? Men söta är de!
Och så en LO om vänner och livets upp och ner... Det fina, fina hjärtat har MiaJ gjort.