Japp, jag har en ny vana

Om man har åkt skidor fem gånger sedan juldagen så måste det väl ändå betraktas som en vana?!? Jag kan nu skryta med att ha femdubblat (eller nåt) träningsdosen från förra året. Snacka om uppsving! Hela 3,5 mil har nu avverkats vilket är väl så där 10% av den önskade totalen. Men det är ju många dagar kvar.

Ännu ingen kamera i sikte men i bästa fall kommer den till helgen (i morgon). Däremot har brevlådan svämmats över av pärlförsändelser (dessa livsfarliga reor som man inte ens behöver besöka "live"). Måste ha ny förvaring... Nej, jag tänker inte göra som du, Mia, och inte skaffa mer förvaring utan se till att det som köps in ska rymmas i befintlig förvaring (även om det är en vettig tanke). Men vettig, det kan jag nog inte skryta med att jag är.

En liten efterlysning...

... som jag dristar mig till att göra om det till äventyrs skulle komma några scrappande besökare till min sida. Jag behöver Prima-flaskor till ett litet projekt jag planerar. Om du har några över som ligger och skräpar, släng dem inte utan hör av dig till mig!!

Gott Nytt År

Vi hade en lugn och skön nyårsafton. Vi tittade på Grevinnan och betjänten och Elin skrattade förtjust varje gång betjänten snubblade. Vid tolvslaget skålade vi i Champis och tittade på raketer från Lindas balkong. Elin orkade vara vaken men somnade sedan snabbt. Sonen firade med andra och Johanna och Danne hade bjudning hemma med tolv personer. Det blev ett fasligt ringande när klockan hade blivit nytt år. Det är bara att inse att familjen är på väg att krympa, i alla fall att de stora är på väg... (Himmel vad jag tjatar om det där... Har jag lite jobbigt med det kanske?!?)

Nåja, idag har det varit skidåkning igen. Lasse och jag körde varsin mil och Elin stakade runt i spåret, 1,5 km. Jag vurpade och fick vansinnigt ont i nacken. Redan förra turen tror jag att jag sträckte mig på något sätt. Det hade så smått blivit bättre ända tills jag med full kraft dunsade på rumpan i utförslöpan. Och vips var smärtan där och nu i kväll är den närmast olidlig. Lasse har tandvärk, så här är det verkligen jämna plågor. Idag är vi familjen Ipren.

Försökte röja lite också, i scrapphörnan. Usch, jag har på tok för mycket grejor. Jag kommer ju aldrig att använda allt det där. Det slutade med att jag gav upp och scrappade lite istället. Det är ju inte så dumt med tanke på att jag ju då i alla fall gör av med lite prylar. Allting har sin tid...

Beslutet är fattat!

Den blev det! Stort tack till alla tålmodiga rådgivare. Nu är det bara att vänta...

Svår beslutsvånda

Idag har vi tillbringat dagen i marknadsundersökningarnas tecken. Först ett besök i färgaffären och, trot' eller ej, vi har valt tapeter till köket. Äntligen! Eller, vi bestämde oss, så där, tre gånger innan vi kom därifrån med färgburkar i alla händer och beställningen gjord. Men nu är i alla fall tärningen kastad...

Och sen var det då kamera. Jag hade efter moget övervägande kommit fram till att en systemkamera nog inte riktigt var min melodi. Verkade krånglig och mer svåranvänd. Så jag konsulterade Jeanette och Evelyn för deras bilder verkade ju bli bra. Fick namnen på deras kameror och sedan begav vi oss till fotoaffär nr 1 (eller 7). Hittade en mycket serviceinriktad försäljare som gav oss en grundlig förevisning av olika modeller. Efter att ha tagit en tur över, men ska vi inte ha en systemkamera ändå, och sedan, litet och enkelt verkar ju bra, så hittde vi slutligen en modell som verkade motsvara de krav vi hade, lite mitt emellan. Den tog också bra närbilder 1 cm ifrån motivet vilket ju passar bra eftersom jag ju tänker fota smycken. Men då visade det sig att den var slut! Kommer in efter trettonhelgen... Men då kan vi ju lika gärna se oss omkring lite.

Så till nästa fotoaffär. Och tänk, plötsligen verkade litet och nätt vara det bästa! Hm, vi måste nog kolla lite mer, tänkte vi, och åkte vidare. Nu begav vi oss till stora shoppingtemplet. I första affären var det inte att tänka på att köpa kamera. Fanns nästan inget att välja på och jättelånga köer så vi gick in på Siba och där fanns kamera nr 1, den vi hade hittat på första affären. Och tusen kronor billigare!!! Och det fanns två stycken hemma. Hurra! Men vänta, var det verkligen rätt siffror efter namnet? Upp med brochyren och kolla. Nä, det var en annan modell. Hm, men vad skiljer då? Inget vad vi kan se. Nja, måste nog hem och fundera och konsultera nätet... En sista sväng inom onoff men nu var huvudet så fullt att det inte gick att få in mer info. Får nog mogna över natten (som kommer att tillbringas surfande på internet efter tester av olika kameror).

Sen har vi varit på bjudning i dotterns nya hem, minsann. Fint, städat och ordnat. Ny säng och sodastream. Långt ifrån mitt eget hoprafsade möblemang och husgeråd när jag flyttade in i min lilla etta. Johanna och Danne har slagit till på en trea på 80 kvadrat på en gång och har varsitt badrum!! Vi blev bjudna på Gino, mycket smarrigt. Vi var testpiloter inför deras fest på nyår. Mycket väl godkänt!

Nej, nu måste jag ut och surfa...

Julen är över...

Ja, då var det vardag igen, i alla fall för ett par dagar. Efter en orgie i ätande så är det skönt att godiset och all fet mat börjar ta slut. Längtar till VV-menyer och mer spartanska vanor. Har idag i alla fall inköpt säsongskort till betalspåret i Ånnaboda. Så nu är det "bar å åk". har tagit två försiktiga provrundor vilket innebär att träningsdosen redan är uppe i 150% av den totala inför förra Vasan. Provåker dessutom nya skidor, har blivit lite tyngre än då de förra införskaffades, hur kunde det bli så?!?

Har scrappat också. Malin och jag hade lite scrappträff i mitt kök i går och det blev ett par LO:s gjorda, de första sedan oktober. Var jättekul och det ska nog bli någon mer innan året är slut hoppas jag...

På återbesök i verkligheten

Ja jösses vad det kan vara jobbigt... ALLA ska underhållas just nu. Är det inte egna barn och makar så är det olika fritidsaktiviteter eller olika karaktärsformande projekt. Undra på att tiden blir knapp. Mitt i förvirringen dristade jag mig till att göra ett litet återbesök i en trygg och välbekant miljö där inget är främmande, allt tänkbart och inget är suspekt utan bara ett exempel på ett annat sätt att forma sitt familjesystem. Under det timslånga besöket så hann jag uppleva både sexuella trakasserier och nutidens hårda samhällsklimat. DET känns ju tryggt!

Men å andra sidan är det ju fredag och jag har ju hela helgen på mig... Ska bli lite samkväm och lite pyssel av julkaraktär. Det kan man ju leva med. Får se om det blir en tur till de blå bergen också för ett första trevande försök i "det vita", (jag hörde att det finns 550 meter att tillgå). Och sen är det ju snart måndag igen...