Några till...

Har ägnat lite tid till att försöka scrappa bilder från Johannas första år. Här är hon nio månader: Här är vi på väg till goda vänners bröllop. De firar tjugoårig bröllopsdag i sommar. Tiden går...

Dopkalas hemma i Varberga.

Dop i Längbro kyrka, på valborgsmässoafton 1989.

Det var ett tag sen dessa gjordes men vad jag kan komma ihåg så är ingen av dessa liftade eller efter någon skiss...

Några små alster

Här kommer då äntligen några skapelser. Ägnade en stund under dagen till fotografering men ljuset var inte det bästa. Färgerna är dassiga men, ändå, här är de. Först en som kom till på den fria scrapptiden i lördags då jag var på kryssning med ett stort antal likasinnade. Mycket trevligt och definitiv något jag kan tänka mig att göra igen... Pappren i denna är från Scenic Route och en födelsedagspresent från söta Teres. Fick också supersöta hjärtan av snälla Anna som jag delade både dag (bord) och natt (hytt) med under helgen. Detta är resultatet efter en kurs som hölls av Lina Tannerfalk. Himla kul att göra. Fast jag var lite rädd att använda den hemgjorda färgsprayen eftersom jag nästan sprayade ner Annas fina klänning när jag skulle prova. Annars gillade jag upplägget och de fina pappren från Crate.

Det här gjordes på fredagskvällens kurs som hölls av Malin Dahlström. Många cirklar... Gillade bårdstansen väldigt mycket!

Å så en gammel, en. Gjordes någon gång förra sommaren i ett uppdrag som gäst-DT hos Jenny på Stellas.se. Fotona jag tog då blev urusla och denna är inte mycket bättre... Älskar i alla fall kortet på mina två äldsta barn.

Här ska uppdateras...

... bara jag får mina batterier till kameran laddade igen!

Tillbaka i verkligheten

Efter en underbar vecka i solen så dimper man ner i ett iskallt Sverige och då är det plötsligen supertungt att återanpassa sig till grå vardag. Det var oerhört lätt att vänja sig vid lätta kläder, solkräm, färdiglagad mat, städat och bäddat och en lätt hasande gångart. Sitter och söker panikartat på nätet efter en väg tillbaka men inser att det nog inte är aktuellt just nu, tyvärr. Jag får trösta mig med två kryssningar som är under uppsegling här, nu innan februari är slut. Och sen kanske det inte dröjer SÅÅÅ länge innan man kan ana vår i luften.

Och dottern...

... är "LOVE". Inte helt oväntat...

Kan inte motstå...

... fiffinurliga små test som säger allt om ens innersta. Denna gång skulle man få veta vad man var för ord och jag, jag var "Hope". Kan man tro!?! Och så här beskrivs då min hoppfullhet:

Your Word is "Hope"

You see life as an opportunity for learning, growth, and bringing out the best in others. No matter how bad things get, you always have at least a glimmer of optimism. You are accepting and forgiving. You encourage those who have wronged you to turn over a new leaf. And while there is a lot of ugliness in the world, you believe that almost no one is beyond redemption.

Här finns länken till upplysning... Och tack Malin och Helena för tipstet!

Frustrationer och kanaliserad dito

Huvaligen för kommunikation i sirapsform. Somligt är bara så svårt att nå ett gemensamt synsätt kring. Kommunikation som ibland hjälper vid sådana tillfällen är den via mail. Ibland MÅNGA mail, med klargörande frågor och förtydliganden. En annan fördel med mail är att de kan skrivas ut för att senare hänvisas till. Fast visst undrar jag om det inte vore bättre om det gick att bara prata med varandra och hur det kommer sig att det är så förtvivlat svårt...