Ruggigt trött idag. Hösten är verkligen här. En kylig ton i luften trots sol och blå himmel. På jobbet är det full fart och min nyligen påbörjade utbildning har rullat igång på allvar. Det är ett positivt avbrott i tillvaron med nygamla infallsvinklar och tid att reflektera lite mer. En massa nya människor och roliga möten. Jag gillar verkligen att få läsa igen och en del av litteraturen är superintressant och känns användbar.
I vardagen är det annars mest högt tempo och ett ordentligt inflöde som gör att det känns som arbetet i hög grad är av akutkaraktär. Och hemma är det renovering igen. Lite tungt att vi fick tömma Lindas nyfixade rum för att det ska rivas en vägg för isoleringen skull. Himmel som vi slet i somras för att få väggarna släta med easycover, snygga lister och alla skarvar perfekta mellan tapet och målning. Och nu ska allt bort igen och göras om. Men förhoppningsvis blir det en varmare tillvaro för Linda i vinter.
Jag har också bestämt mig förr att försöka återerövra lite rörlighet. Som morot (eller piska) har jag anmält mig till min femte vätternrunda. Det känns hyfsat okej och som en stilla början har jag börjat gå på spinningpassen på jobbet, det första i går. Konstaterar lite halvt förvånad att jag verkligen gillar det. Men nu är det dags att kravla till bingen för troligen står snickarna och trampar utanför dörren reda vid kvart i sju i morgon.
